Olika variationer av psykoterapi

Vad är psykoterapi?

Psykoterapi beskriver behandlingsprocessen mellan en terapeut och en patient gällande psykiska, relationella och existentiella problem. Det är vanligt att människor känner sig nedstämda eller oroliga, men ibland kan dessa känslor eskalera, hänga kvar under en längre period och till slut förvandlas till ett hinder i livet. Till exempel, kan det vara svårt för en människa som lider av depression, att gå upp ur sängen för att gå till skolan eller jobbet. Det kan vara en stor utmaning att borsta håret eller att ta en dusch, och vissa slutar även att äta. När ett psykologiskt problem stör en persons förmåga att fungera i det vardagliga livet, är det dags att överväga psykoterapi för att kunna återfå kontroll över sitt liv. Man använder sig alltså av psykoterapi för att hjälpa människor.

Under behandlingen av dessa problem, hjälper den legitimerade psykoterapeuten sin patient att hantera specifika eller allmänna problem – såsom en särskild beteendestörning eller källa till livsstress. Beroende på terapeutens sätt att gå tillväga, finns en mängd av olika tekniker och strategier som kan utnyttjas. Emellertid involverar nästan alla sorters psykoterapi att utveckla en terapeutisk relation, kommunikation och skapandet av en dialog, som alla jobbar mot att överkomma problematiska tankar och beteenden.

På grund av de många olika aktiviteter som typiskt betraktas som psykoterapi, är det ofta ifrågasatt vad som definierar om en procedur är specifikt “psykoterapeutiskt” eller inte. Med ett så stort antal potentiella vägar, tar olika terapeuter oftast olika tillvägagångssätt för varje enskild individ. Varje tillvägagångssätt har sin egen effektiva målgrupp och är ofta inte effektiv för alla, fast samtidigt betraktas de alla fortfarande som giltiga metoder för att hjälpa individen i fråga.

Många olika yrkesmän deltar också i aktiviteter som normalt ses som psykoterapi med sina patienter – inklusive, men inte begränsat till; Sjuksköterskor, psykiatriska rådgivare, äktenskapsterapeuter, kliniska psykologer, socialarbetare och psykiatriker. Varje yrke anpassar och genomför sin egen behandlingsplan för att effektivt hantera åkommor inom sina områden, samtidigt som de jobbar utifrån fundamentala tekniker som finns inom de flesta typer av psykoterapi.

Humanistisk terapi

Humanistisk psykologi skiljer sig en aning från andra sorters terapi, och grundades i tron att människor föds goda. Den humanistiska psykologin hävdar att en individs moral, etiska värderingar och intentioner är drivkraften bakom deras beteende medan sociala eller psykiska erfarenheter som är negativa, kan bidra till en avvikelse från en annars naturlig tendens. En av de grundläggande principerna för humanistisk psykologi är tron att fokus på en individ, är mer fördelaktig och informativ än ett fokus på grupper av individer med liknande egenskaper.

Humanismen uppstod främst som svar på vad som betraktades som stora begränsningar i de beteende -och psykoanalytiska tankeskolorna. Beteende psykologi kritiserades ofta på grund utav bristande fokus på en människas sinnesnärvaro och personlighet, samt för att vara mekanisk, deterministiskt och beroende utav djurstudier. Samtidigt avvisades Psykoanalysen på grund av sin starka betoning på omedvetna och instinktiva krafter, men likt beteende terapi också för att ha varit deterministiskt.

Den medicinska modellen förutsätter att beteendemässiga, känslomässiga och psykologiska problem ofta är konsekvenser av fysiska problem — Därför bör man ta ett medicinskt tillvägagångssätt för behandlingen. Även om detta är sant till en viss gräns, kan det vara problematiskt att tillämpa en medicinsk synvinkel på alla psykiska problem. Personer som stödjer denna metod kan se personer som upplever problem enbart som patienter med en ”sjukdom” som kan ”diagnostiseras” och ”botas” allt eftersom de har identifierat specifika ”symptom”. Men humanistiska psykologer ser varje individ som en unik, värdefull social varelse som ofta blir bäst assisterad genom en genuin person-till-personrelation. I stället för att lägga fokus på symptom, lägger det humanistiska tillvägagångssättet tonvikten på frågor som självmedvetenhet, positivt självförtroende och att växa som person, i syfte att hjälpa varje individ genom att ta itu med och behandla hela personen. Därför innehåller Humanismen en rad olika terapeutiska tekniker, inklusive Rogers terapi –också kallad person-centrerad—som betonar ett mål i självförverkligande.

Olika sorters terapi

Inom psykoterapin finns mängder av olika inriktningar och metoder; behandlingen bygger på samarbete mellan en terapeut och patient som, utifrån noggrann bedömning, kommer överens om mål och fokus för behandlingen.

Psykoanalytiska och psykodynamiska terapier.

Denna metod fokuserar på att förändra problematiska beteenden, känslor och tankar genom att upptäcka sina omedvetna motivationer. Terapier som är Psykoanalytiskt orienterade, präglas av ett nära samarbete mellan terapeut och patient. Patienterna lär sig om sig själva genom att utforska deras interaktioner i det terapeutiska förhållandet. Enligt psykoanalysen är psykisk ohälsa ett tecken på inre konflikter, och därför läggs det fokus på orsaken till symptom. Man anser alltså att alla handlingar, liksom tankar och känslor, har en orsak och är möjliga att förstå genom en djup analys utav psyket. Den psykodynamiska terapin utvecklades utifrån psykoanalysen – men här antar man att människans omedvetna personlighet utvecklas mellan individ och samhälle.

Beteendeterapi.

Detta tillvägagångssätt fokuserar på lärandets roll i att utveckla både normala och onormala beteenden. De som utövar beteendeterapi brukar titta på specifikt lärda beteenden och hur miljön påverkas dessa. Psykologer inom beteendeterapi försöker vanligtvis hitta några exempel på patientens fall, eller behandlingsmetoder som kan mätas på ett objektivt sätt. Enligt ett behavioristiskt synsätt kommer människan att förlänas egenskaper genom erfarenhet och påverkan från omgivningen, där positiva erfarenheter leder till upprepade handlingar medan negativa erfarenheter for motsatt effekt. I denna typ utav terapi är man inte speciellt intresserad utav patienten som person, utan ser miljön som orsaken till att vissa beteenden uppstår.

Kognitiv terapi.

Denna typ utav terapi fokuserar på hur människor tänker i stället för vad dem gör. Kognitiva terapeuter menar att dysfunktionellt tänkande leder till dysfunktionella känslor eller beteenden, och genom att ändra tankar, kan människor ändra hur dem mår och vad dem gör. I denna terapi angrips patientens värld, såsom de föreställt den, systematiskt. Det handlar om att bli medveten om kognitiva förvrängningar och att placera händelser i nya perspektiv – att förändra en persons tolkningar utav olika situationer.